Man behöver inte vara religiös för att förstå uttrycket “av jord är du kommen”. Det räcker att stå mitt i en fet, doftande komposthög om våren, där fjolårets ogräs, löv, hushållsavfall, klipp från häcken och eventuellt lite gödsel från höns eller häst har samlats ihop. Högen bearbetas under tystnad av den stora jordmaskinen – maskar, hoppstjärtar, bakterier och svampar som bryter sönder och blandar, frigör näringsämnen och luftar. Det som sker är ett mirakel och resultatet är enastående. Livgivande jord som kan hålla vatten och syre och frigöra näringsämnen i takt med att växternas rötter behöver det.
A: det sprids rotogräs med kompostjord
B: det bor sniglar i komposten
C: det luktar
D: det funkar inte
Tillhör du dem som gladeligen kör värdefullt kompostmaterial till återvinningen och KÖPER kompostjord – alltså, den jord som består av DITT material som hade kunnat bli till jord alldeles gratis därhemma?
Till ickekomposterarens försvar så är både myt A och B inte enbart myter. Det kan spridas rotogräs och sniglar med kompostjord om man inte är försiktig. Men det går inte att odla utan att tillföra ny näring och nytt organiskt material. Det går inte heller att bortse från att det finns fröogräs och sniglar överallt oavsett komposten. Att köpa torvjord på påse till grönsaksland och rabatter är som att mata barn med sockervadd istället för att ge dem frukost. Torv bryts snabbt ner i rabatten och gör därför bara kortvarig nytta. Utanpå det är torvbrytning energikrävande, dyrt och släpper ut CO2. Torv bildas under lång tid och kan sägas vara en fossil resurs. I krukor kan torvjord på påse vara en nödvändighet, jag ser fram emot att det kommer torvfria varianter på planteringsjord även till Sverige.
Tillbaka till komposten. Om C: det luktar är ett problem så mår komposten inget vidare. Förmodligen är den för blöt och har börjat ruttna eller så består den av jäsande gräsklipp. En bra kompost består av en ganska finfördelad mix av torra material; höstlöv, små tunna grenar från häckklippningen, fjolårsgräs och halm. Detta varvas med våta, färska material; gräsklipp, frukt och grönsaksrester, blast, ogräs, vissna snittblommor, kaffefilter och skruttäpplen i en ganska tät hög. Luktar det måste det till mer torrt material. Tidningspapper och kutterspån exempelvis.
Ibland kan man råka ut för D: det funkar inte. Inget händer. Då är problemet oftast att det ligger grova grenar och ris i komposten. Det blir kalla och torra hålrum i komposten där maskar och övriga medlemmar i jordmaskinen inte kan jobba. Ta bort grenarna och packa komposten. Tillför lite livgivande jord från en rabatt eller någon annans fungerande kompost, vattna och vänta. Tyst och nästan omärkligt kommer jordmaskinen att få högen att sjunka ihop och långsamt förvandlas till jord.
